Tre Snabba från konferensen Picture This 2025
Danska filmskolan bjuder varje år in till konferensen Picture This, en heldag med fokus på film och teknik. I år var titeln Beyond The (Generative) Hype och kuratorn Sten-Kristian Saulveer ramade in dagen med att lova att det skulle vara en dag med fokus på de pragmatiska applikationerna av AI och hur hela filmskapandeprocessen påverkas av dessa tekniska utvecklingar. Så, utan vidare dröjsmål, kommer här tre lärdomar från Picture This 2025:
-
I en värld med AI är det ännu mer väsentligt att hålla fast vid sin kreativa röst
Regissören, författaren och multidisciplinära konstnären Paul Trillo öppnade dagen med en presentation som både utmanade AI-bolagens hype och uppmanade publiken att våga använda verktygen på sätt som de kanske inte alltid är designade för.
Han lyfte problematiken med att techbolagen som driver utvecklingen av verktygen är fullt fokuserade på att växa. Fokus ligger på att få användare att skapa så mycket som möjligt, så snabbt som möjligt, i stället för att använda verktygen för att utmana och tänja på kreativa gränser. Han lyfte den så kallade ”dead internet”-teorin, som påstår att tiden då internet främst var av och för människor nu är över, samt ny statistik som visar att över 50 % av de texter som publiceras online är genererade av AI. Enligt honom är algoritmerna designade för att gynna content over concepts – alltså att lägga vikt vid hur mycket som skapas i stället för om det som skapas egentligen är unikt eller intressant.
Så hur ska man som kreatör navigera i en värld som har så mycket content och verktyg som snabbt kan skapa mer än någon enskild människa någonsin kan utmana? Det viktigaste, enligt Paul Trillo, är att utveckla och utmana sin egen kreativa röst – att våga använda verktygen på nya och innovativa sätt. Hans rädsla för kreatörer som använder dessa verktyg på det sätt som bolagen vill – snabbt och mycket – är att de kommer att välja convenience over craft. Men genom att utmana vad dessa verktyg kan göra, och försöka få dem att arbeta för ens vision i stället för att ersätta den, kan man motverka det. Enligt Paul Trillo har AI en tendens att ”overwrite our voice”, men där är det upp till oss som kreatörer att trycka tillbaka och insistera på att verktygen arbetar för oss. Ofta är det genom att göra ”fel” som man kommer fram till nya innovativa lösningar och kreativa idéer. Han uppmanade kreatörer att vara nyfikna på ny teknik och låta den forma om ens tänkande och processer – men aldrig ens röst.
Over 50 Percent of the Internet Is Now AI Slop, New Data Finds
Bonuslyssning: How Dead Is the Internet?
Verktygstips: Paul Trillo delade på slutet att han varit med och tagit fram en AI-videomodell, Marey, som endast använder träningsdata som är licensierad och därmed ger arvode till alla medverkande. https://www.moonvalley.com/marey
-
Nya möjligheter med VFX är fantastiska men skapar etiska utmaningar
Ett stort fokus för dagen var hur framsteg inom AI har skapat nya möjligheter för VFX. Det fanns flera case studies, bland annat från bolaget som gjort VFX för The Penguin på HBO och regissören Daniel Espinosa, som pratade om serien Helikopterrånet som han gjort för Netflix. Just de här två exemplen är såklart projekt med stora budgetar, men flera av presentationerna lyfte hur mycket snabbare – och därmed billigare – det har blivit att skapa VFX tack vare olika AI-verktyg. Det betyder att det nu är mycket mer realistiskt för indie-filmskapare och produktioner utan Hollywoodbudget att kunna skapa fantastiska effekter i sina filmer. Ur ett konkurrensperspektiv öppnar detta upp många nya möjligheter för de typer av film som är möjliga att göra inom mindre budgetar. Det betyder inte att det är enkelt eller görs med ett klick, men det är en annan verklighet än för bara några år sedan.
Något som saknades lite under dagen var en djupare diskussion om de etiska implikationerna av dessa nya, billigare verktyg. Martin Madsen, creative AI pioneer och VFX-supervisor, VD för LIQUIVIS, nämnde det kort i sin presentation om hur AI kan vara en viktig kreativ partner för VFX inom skandinavisk filmproduktion. Han lyfte att det såklart är viktigt att se till att man har tillåtelse från skådespelare innan man ändrar för mycket. Det är definitivt en viktig aspekt nu när allt fler verktyg finns som ger produktioner möjlighet att förändra saker i efterhand. Vad betyder det om kläder, smink, hår och repliker kan ändras utan större resurser? Detta var en stor punkt under strejken som det amerikanska skådespelarförbundet SAG-AFTRA utlyste 2023, och de lyckades få in vissa bestämmelser i avtalet. Utöver möjligheten att justera en skådespelares prestation och utseende i efterhand kan man även skapa helt syntetiska karaktärer.
Presentationerna från FrostFX, som gjort effekterna till The Penguin, visade också deras arbete med att skapa AI-karaktärer och världar som en publik kan interagera med. Deras åsikt var att detta är ett bra sätt att bygga vidare på berättelser – att film och tv aldrig egentligen behöver ta slut utan kan leva vidare genom AI-genererade botar som kan interagera direkt med publiken. Men med den typen av projekt följer flera etiska frågeställningar som de inte alls gick in på i sin presentation. Om det är helt syntetiska karaktärer har det implikationer för mänskliga skådespelare, men om det är en AI-genererad variant av en karaktär som spelats av en skådespelare blir frågorna ännu mer komplicerade – både etiskt och juridiskt.
Länkar till fördjupning:
The Penguin VFX Breakdown by FrostFX – Vfxexpress
Bonuslyssning: Sora 2, AI Actors, and How Hollywood Can Fight Back
-
AI kommer inte ta över för manusförfattare, men kan hjälpa dem
Dagens bästa citat kom från Katri Manninen, manusförfattare och PhD-kandidat, när hon skapade en analogi för hur techbolagen ofta låter när de pratar om kreativa verktyg. Som manusförfattare tycker hon att när bolagen lovar att AI kan generera idéer åt oss är det som om de skulle lova att AI kan ha sex åt oss så att vi slipper. Hennes svar på det är: “I want to make love to my spouse, I want to create ideas.” Skapandet är inte det som manusförfattare behöver AI för – så vad är det då som AI faktiskt kan hjälpa manusförfattare med?
Hon begränsar sig till att endast använda AI för sådant som hon inte skulle behöva kreditera en manusförfattare för – alltså uppgifter som inte handlar om att skapa manus, till exempel transkribera röst till text, skapa bilder för presentationer, hjälpa till att skapa sammanfattningar, formatera text och göra snabbare research. Hennes bästa tips för att få olika generativa AI-modeller att ge dig det du vill ha är att tänka på dem som metodskådespelare – de behöver gå in i en roll för att verkligen kunna ge dig en bra prestation. Så innan du ber ett AI-program göra något, säg att det är en viss typ av person eller expert. Då blir svaren mycket bättre.
Det hon forskar i just nu är AI:s roll som medförfattare. Där ser hon att AI fortfarande har några stora begränsningar jämfört med mänskliga kollegor. Främst eftersom den data som AI tränas på i grunden är begränsad, även om det kanske inte verkar så. Enligt henne är det ett fundamentalt problem eftersom AI främst tränas på allt som skrivits och finns på internet. Men det finns så mycket av den mänskliga upplevelsen som aldrig delats online. Och vi människor utvecklas konstant, får nya intryck, skapar nya minnen och får nya perspektiv. AI-modeller kan inte utvecklas på samma sätt, eftersom de inte byggs på det sättet.
Det som gör att manusförfattare i manusrum kan gå förbi det mest generiska är att de delar med sig av sina mest intima känslor och upplevelser – sådant man inte delar öppet i vanliga fall. Därav blir AI-genererat innehåll mer generiskt i jämförelse. Det andra som gör AI mindre användbart som kreativ kollega är det så kallade sycophancy-problemet. De flesta AI-modeller är skapade för att vara trevliga, hjälpsamma och bekräftande. En bra kreativ partner behöver vara utmanande och våga ifrågasätta dina idéer. AI-modeller har väldigt svårt att göra detta och kommer alltid att ge upp först – alternativt stänger du bara ner dem. Med en mänsklig medförfattare kan man faktiskt stöta och blöta tankar och motsättningar på ett sätt som kan leda till helt nya och bättre berättelser. Svårt, men givande.
Hela Katri Manninens presentation med konkreta tips går att läsa här: Picture This 2025 – Katri Manninen.
Länkar till fördjupning:
AI sycophancy isn’t just a quirk, experts consider it a ‘dark pattern’ to turn users into profit
/ Hillevi Gustafson – frilansande branschanalytiker och
filmskapare – för BoostHBG/Kulturförvaltningen i Helsingborgs stad