TRE SNABBA: Filmstatistik, AI-barnprogram och kritik mot produktionsincitament

1. Vi startar första Tre Snabba efter semestern med något riktigt spännande – nämligen att kika på Svenska Filminstitutets årliga rapport Filmåret i Siffror som nyligen publicerats. (Bara jag som tycker statistik är spännande? Knappast!) Årets rapport tittar på statistik kring både visning och produktion av film under 2023. En av sakerna som jag tyckte var speciellt intressant var hur Sverige ser ut i jämförelse med våra nordiska grannländer. Det har länge varit ett faktum att andelen biografbesök för svenska filmer i Sverige är väldigt låg, under 2023 var det endast 17% (något lägre än 2022.) Tittar man på Danmark så är siffran 25% och i Norge och Finland 27%. Det är svårt att spekulera kring varför det är sådan skillnad mellan oss och våra grannländer men det är definitivt en utmaning för filmare i Sverige. Mest svensk film blir sedd på TV och strömningstjänsterna, där ligger det på 27% för personer 15-74 år. Samtidigt var det rekord för antal svenska filmer som hade biopremiär – 59 stycken under året. Budgeten för filmerna var dock lägre än tidigare år, och Sverige har lägst statlig finansiering för film per capita i Norden. Något som var lite oväntat att se var att även om vi ofta pratar om hur det är svårt att få den yngre publiken att gå på bio, så visar siffrorna att personer i åldern 15-29 har återgått till biograferna mer efter pandemin än den äldre publiken gjort. Det verkar finnas ett intresse för att se film på bio, för de yngre är det sociala sammanhanget en viktig faktor till varför de går på bio och ett lägre biljettpris hade ökat deras motivation.
2. På BoostHBG har vi sedan länge pratat om utmaningen för kreatörer i att navigera ett överflöd av innehåll – vilket gör det svårt att nå ut med projekt. En aspekt av AI-utvecklingen är att den utmaningen framöver lär bli ännu större. Många förutspår att internet inom snar framtid kommer vara översvämmat med AI-generat innehåll av olika slag. Erik Hoel skriver i sitt nyhetsbrev The Intrinsic Perspective att vi kan se det som att AI tillåter folk att förorena internet med skräpigt innehåll som endast är designat att skapa klick som i sin tur genererar inkomst. Ett område där detta redan verkar vara ett stort problem är innehåll som skapas för barn. Det finns ofantligt mycket innehåll på YouTube för barn, även i deras plattform YouTube Kids som är designat att vara säkrare och bättre för en ung publik. Wired skriver att det finns många videos som handlar om hur man enkelt kan tjäna pengar på att snabbt skapa helt AI-genererade videos för barn på YouTube. Pengarna kommer från reklaminslagen under filmerna, där även YouTube själva får intäkter. Vilket kan förklara varför det inte finns några planer från företagets sida att göra något åt detta. Det är inte endast ett problem med billig animation och nonsens-berättelser som barn enkelt kan ta del av utan sina föräldrars insyn – detta händer även med innehåll som ska vara faktabaserat. BBC gjorde ett reportage om de många AI-genererade ”vetenskapliga” videoklippen på YouTube som på ett övertygande sätt sprider desinformation. Problemet är att när det skapas så mycket nytt, skräpigt innehåll som ser legitimt ut så är det svårt för föräldrar och lärare att filtrera. Dock börjar även större aktörer använda sig av AI verktyg, bolaget Kartoon Studios  har skapat två serier helt med AI – manus, animation och röst – och planerar att fortsätta med det i och med att det möjliggör för dem att skapa innehåll snabbt och billigt. Detta har såklart stora implikationer om vad exakt det är för berättelser som barn och unga får se, och om det finns någon människa som egentligen tittar igenom dem innan de publiceras, men också för de som arbetar med att skapa innehåll för barn och unga. (Detta är en av de stora frågorna som präglar förhandlingarna som The Animation Guild, branschorganisationen som representerar animatörer i Hollywood, just nu har med producenterna.)
3. Nordisk Film och TV Fond har publicerat en behändig sammanfattning av branschnyheter man kanske missat under semestern. En av nyheterna som de tog upp är att flera stora branschaktörer, som SVT och Film- och TV-producenterna, skickat ett brev till Kulturdepartementet om efterfrågar en förändring av produktionsincitament-stödet. I våras tog pengarna slut på under två minuter och branschen menar att även om incitamenten gör skillnad så skapar ansökningsprocessen stora problem när det är först till kvarn som gäller och summan, 100 miljoner, är så mycket lägre än efterfrågan. Tillväxverket tror även att produktionsbolag använder sig av avancerad teknik för att kunna få in sina ansökningar så fort som möjligt. Kulturminister Parisa Liljestrand kan dock inte lova några snabba förändringar.

TRE SNABBA med BoostHBG sammanställs och skrivs av Hillevi Gustafson, Screen Industries Strategist på BoostHBG och publiceras ungefär var tredje vecka. Dessa snabbisar är tänkta som en liten teaser om ett ämne, som du sen kan grotta ner dig igenom att klicka på länkarna när du har tid och intresse för det.

Det är ett format under utveckling – så vi ser fram emot att utforska det med dig. Hör bara av dig med tankar, feedback eller förslag till hillevi@boosthbg.se