TRE SNABBA: AI och kreativitet, Letterboxd-effekten och är vi i skräckfilmens guldålder?

1. Media Evolution bjöd in till en dag av föreläsningar på temat AI + Creativity förra veckan på Malmö konsthall. Vi på BoostHBG fokuserar ju såklart främst på AI inom filmbranschen, men frågorna om vad AI betyder för kreativitet och kreativa yrken är såklart relevanta i många olika kreativa branscher. Hela inspelningen från eventet kan ses på deras Twitchkanal och jag kan speciellt rekommendera den första föreläsningen med Laura Herman från Adobe om hur AI förändrar den kreativa processen och hur det redan används för att kurera vår visuella värld. Hon avslutade presentationen med några frågor som jag tycker är väl värda att reflektera över:

   ”How would you describe your taste to a machine? How do you decide what creations you see today? What would art made for a machine curator look like? How would it be different from art made for a human curator? What would you make if you did not have to generate it? Who is empowered by these new forms of creativity? Who needs to be protected?”

   Rekommenderar även att kika på Britta Lubecks föreläsning om hur de utforskar AI på SVT. Den handlar om deras så kallade super user-grupp som testar olika verktyg för att se hur det kan vara aktuellt för SVT att använda. Bland annat visade hon ett AI-genererat klipp med Valter Skarsgård från nya serien Din Guide Till Jordens Undergång som inte hade varit möjligt utan AI-verktyg inom den budgeten projektet hade. Hon adresserade dock inte alla de funderingar som jag, och säkert många andra, har om SVT:s policy om generativ AI så jag mejlade lite frågor till SVT:s AI-ansvarige men har ännu inte fått några svar, vi uppdaterar artikeln om det kommer framöver.

   Artiklen You Don’t Hate AI, You Hate Capitalism synar AI-frågan från ett konstnärsperspektiv, men lyfter flera relevanta frågor även för oss filmare. Det är svårt att använda AI-verktyg utan att reflektera över kontexten som AI utvecklas inom, och ofta kommer kritiken mot att använda AI eller att ha använt AI från dessa komplexa etiska frågor som går mycket längre än teknologin i sig. Frågorna kan kännas så stora att man nästan vill undvika AI helt istället för att försöka svara på dem. Dock så måste vi hantera verkligheten av att AI är här och då måste vi ställa oss själva frågan, hur vi gör det på bästa sätt. ”Instead of fixating on the individual fragments captured by AI, we should harness our collective power to advocate for greater public oversight and involvement in AI research and development. At the same time, we must hold Big Tech and the institutions that enable their disproportionate influence accountable. This does not absolve individuals of responsibility, but we must avoid expecting more moral purity from them than from corporations and governments, simply because individuals are easier targets for criticism.” 

2. Som en motpol till att streamingtjänster använder olika former av algoritmer för att rekommendera innehåll till deras användare spår många att publiken kommer mer och mer söka sig till tjänster som kurerar innehåll på ett mer specifikt vis, där man vet vem som är personen eller personerna bakom rekommendationen. Ett av de här sätten att upptäcka film är genom Letterboxd, hemsidan där man kan betygsätta och recensera filmerna man ser och även följa andra som delar sina rekommendationer. Sidan har funnits i över tio år men på senare tid fått ett riktigt uppsving, bland annat genom deras virala fråga till kändisar på i princip alla röda mattor sedan 2023 – vilka är dina fyra favoritfilmer? Enligt Letterboxd så syns det ett tydligt uppsving efter att någon kändis nämner en film, många användare lägger då till den till deras watchlist. På appen kan man även till exempel följa Mike Flanagan, regissör och skapare av bland annat serierna The Haunting of Hill House och Midnight Mass, och se vilka filmer han rekommenderar. Appen hade ca 2 miljoner användare i 2020 men i år så har det gått upp till över 15 miljoner och 25% av alla deras användare mellan 16-25 år.

   Nordisk Film och TV Fond publicerade nyligen en intervju med en finsk filmkritiker och en norsk festivalproducent om just hur Letterboxd kan vara ett bra verktyg för att nå ut med nordiska filmer på en global marknad. Filmfestivalen använder till exempel Letterboxd för att göra det enkelt för deras public att navigera bland deras över 100 titlar samt ger dem insikter efteråt kring hur publiken reagerade på filmerna.

3. Att det är en tuff tid i branschen är det nog ingen som gått miste om. Men det finns en genre där nyheterna verkar se lite ljusare ut. Skräck. Stephen Follows, producent och filmanalytiker som driver bland annat bloggen Decoding the World Through Data, har nyss släppt The Horror Movie Report som analyserar genren på djupet. Rapporten i sig måste man betala för men han har diskuterat några av de största lärdomarna ibland annat podden Future of Film. Enligt honom så är skräck just nu i lite av en guldålder, det görs mer skräckfilm än någon annan gång i historien, både i konkreta siffror och som procent av all film som produceras. Enligt hans research så är sannolikheten större för skräckfilmer att tjäna in sin budget och attrahera en passionerad publik även med en mindre marknadsföringsbudget. En av siffrorna han lyfter för att visa engagemang i genren är att skräck är överlägset den typ av film som har flest poddar helt dedikerade till den.

   

   
   Han visar även att uppsvingen av skräck är även ett globalt fenomen, med 25% av all skräckfilm som producerats sedan 2000 varit i Indonesien, medan Sverige kommer in med nästan 10%. Han har även tittat på hur genren har förändrats över tid och en speciellt intressant insikt är att det verkar som kritiker och publiken tycker mer och mer olika om filmer, och det inte finns någon korrelation mellan kritikers betyg och om en film hittar sin publik. (Viktigt att säga är att jag inte har haft möjlighet att gräva mig ner i hans data så detta är baserat på hans slutsatser.) Även DN skrev i somras om hur det produceras fler och fler svenska skräckfilmer. De nämner statistiken att från början av 2023 till augusti 2024 så hade åtta svenska skräckfilmer haft premiär, medan motsvarande siffra ett decennium tidigare var endast två.

TRE SNABBA med BoostHBG sammanställs och skrivs av Hillevi Gustafson, Screen Industries Strategist på BoostHBG och publiceras ungefär var tredje vecka. Dessa snabbisar är tänkta som en liten teaser om ett ämne, som du sen kan grotta ner dig igenom att klicka på länkarna när du har tid och intresse för det.

Det är ett format under utveckling – så vi ser fram emot att utforska det med dig. Hör bara av dig med tankar, feedback eller förslag till hillevi@boosthbg.se