Kontinuerligt lärande, Danmarks nya media-avtal ska gynna inhemsk filmproduktion och det är tomt i svenska biosalonger – TRE SNABBA MED BOOSTHBG #14
21 juni. Det händer så mycket i branschen hela tiden och det kan vara svårt att hänga med. Men oroa dig inte, det är dels därför BoostHBG finns. Dessa snabbisar är tänkta som en liten teaser om ett ämne, som du sen kan grotta ner dig igenom att klicka på länkarna när du har tid och intresse för det.
1. Kulturakademin släppte nyligen sin rapport Skills 2023 som undersökte vikten av kontinuerligt lärande inom kultursektorn. Det är en bra uppmaning till både verksamheter och individuella utövare att se på lärande som en naturlig och viktig del av ett professionellt arbete, inte som en lyx man unnar sig när tiden väl räcker till (för tiden räcker väl sällan till?). Rapporten är indelad i fem lärandekonster: Konsten att skapa en lärande kultur, konsten att leda lärandet, konsten att bädda för dynamiskt lärande, konsten att bredda kompetensbasen och konsten att dansa med AI. Rapporten är kanske främst för personer som arbetar inom större verksamheter men innehåller viktiga lärdomar som även frilansande filmare och mindre produktionsbolag eller kollektiv kan anamma.
Ett stort hinder för det kontinuerliga lärandet inom filmbranschen är just att de flesta av oss inte arbetar inom en långvarig organisation, men attityderna och förutsättningarna som rapporten lyfter kan användas i alla former av kreativa samarbeten och produktioner. En av dessa förutsättningar är psykologisk trygghet, där alla inom en verksamhet vågar uttrycka idéer och farhågor utan rädsla för sociala eller professionella konsekvenser, vilket definitivt skulle gynna alla produktioner eftersom det ökar möjligheten till kreativitet. Som rapporten säger så är en trygg, öppen och kommunikativ kultur ”gör det möjligt att spela för att vinna, istället för att spela för att inte förlora.” Att bygga kreativa samarbeten med denna grundprincip, även om de är kortvariga, kan öka möjligheterna för att arbeta effektivt och
Om du ännu inte läst fjolårets rapport, Skills 2022 – Framtidskompetenser för kulturen så vill jag även slå ett slag för den.
2. Nu för en uppdatering från våra vänner på andra sidan sundet. Den danska kulturministern har nyss presenterat det nya media-avtalet för 2023-2026 som bland annat innebär att internationella strömningstjänster, som Netflix, HBO Max, etc, nu kommer behöva betala en avgift på minst 2 % av deras inkomster i Danmark. Detta är den första avgiften av sitt slag i de nordiska länderna och målet är att gynna inhemska filmproduktioner då majoriteten av de insamlade pengarna kommer att gå till detta och resterande till danska TV produktioner. Pengarna kommer att administreras av Danska Film Institutet och Claes Ladegaard, VD för DFI, var väldigt positiv till upplägget och ser det som ett viktigt steg för att framtidsäkra dansk film.
Innan implementering ska det säkerställas att förslaget är i linje med EUs Audiovisual Media Services Directive (AVMSD) vilket uppmanar alla medlemsländer att implementera åtgärder för att säkerställa att globala företag återinvesterar i den lokala marknaden (jag har skrivit lite mer om det här). Ännu finns inga förslag på hur detta kan komma att implementeras i Sverige och under ett samtal med Nordisk Film & TV Fond i Cannes i år kommenterade Annette Novak, VD för Svenska filminstitutet, att det fortfarande finns lite intresse bland Svenska politiker men att filminstitutet försöker lyfta det när de ha möjlighet.
3. Nu nalkas sommaren och det har historiskt betytt blockbuster filmer och biobesök. Dock visar den nyligen släppta rapporten Filmåret i Siffror från Svenska Filminstitutet att det fortsatt ser dystert ut för svenska biografer. Rapporten, som sammanställer 2022 års siffror, visar att biografbesöken i Sverige har minskat med 34% jämfört med åren innan pandemin. Detta är den sämsta siffran i Norden och visar att publiken inte återhämtat sig lika snabbt som i andra länder. Det är speciellt illa för svenska filmer som ses i mindre utsträckning på bio jämfört med de andra nordiska ländernas inhemska produktioner. Rapporten inkluderade också en undersökning i vad publiken vill se för film på bio och det visade på ett stort glapp mellan vad för typer av svenska filmer som visas och vad som efterfrågas, vilket kan förklara varför publiken inte dras till dem. Dokumentärer och drama dominerar det svenska utbudet men publiken vill se action, äventyr, romantik etc. En annan faktor som påverkar publikens beslut att gå på bio är biljettpriset, som ökat två gånger snabbare än KPI under de senaste 20 åren och 63 % av deltagare i publikundersökningen svarade att om biljetterna vad billigare skulle de gå på bio mer. Med dessa siffror blir det tydligt hur viktigt det är för både biografer och filmare att aktivt arbeta med att nå ut till sin publik, och om en film skapas för att visas på bio att det finns en outreachplan som stöttar den lanseringen.
Men oroa er inte, det är inte endast dystra siffor i rapporten. Antalet personer som sett svensk film den senaste månaden har ökat under 2022 jämfört med åren innan, detta går hand i hand med att det finns ett större utbud av svensk film på strömningstjänsterna, både inhemska (som Draken Film C More) och globala (som Netflix, Disney+ etc). Så även om de inte alltid hittar sin publik i biografen så finns intresset där. Det finns också indikationer om ett ökat intresse för svensk film internationellt, rapporten lyfter två filmer som sticker ut speciellt och det är Ninja Thybergs Pleasure samt Ruben Östlunds Triangle of Sadness. Även investeringar i Svenska produktioner har nu återhämtat sig till liknande nivåer som före pandemin.
Tre Snabba med BoostHBG sammanställs och skrivs av Hillevi Gustafson, Screen Industries Strategist på BoostHBG. Nu tar vi paus för sommaren och kommer tillbaka med fler snabbisar i höst. Det är ett format under utveckling så vi ser framemot att utforska det med dig – hör bara av dig med tankar, feedback eller förslag till tresnabba@boosthbg.se