Tre snabba: Hur ser det ut för den svenska filmen framöver?

Filminstitutet står utan VD, den svenska filmen dräneras på kompetens och kreativt mod samtidigt ska en ny filmutredning göras. Till sist, strejken är över för manusförfattarna i USA och ny manual för kreditering av svenska manusförfattare finns tillgänglig.  I den 16e upplagan av vår omvärldsbevakning TRE SNABBA ger Hillevi Gustafson dig en inblick i de senaste nyheterna från filmbranschen. 

1. En av de största nyheterna i filmsverige den senaste tiden måste ändå vara att Annette Novak utan förvarning avgår som VD för Svenska filminstitutet. Detta annonserades ut med ett kort pressmeddelande den 18e september och sedan dess har det spekulerats mycket kring varför det hänt och vad detta kommer att innebära för filminstitutet när institutionen ska navigera dessa ganska turbulenta tider i den Svenska filmbranschen. Annette Novak säger själv att det kom som en överraskning och att hon inte fått någon uttömmande förklaring til varför styrelsen fattat beslutet.  Jonas Holmberg, konstnärlig ledare för Göteborgs filmfestival, skrev om nyheten och beskriver ett skört filmlandskap som just nu handskas med flera stora orosmoln:

”Svenska Filminstitutets vägval är därför viktigare än på länge. I Scheins, Donners och Serners efterföljd finns det en förväntan på att filminstitutets direktör ska vara en filmhavets kapten som pekar ut riktningen när det stormar. Men jag tror att den också måste lyssna. Till högljudda branschlobbyister, absolut, men också till filmkonstens själva andning, den som utvidgar och syresätter världen. Konstens andrum måste försvaras, och i händelse av filmpolitiskt extremväder krävs starka institutioner.”

Frågan många har nu är såklart, vem är det som kommer inta posten och kommer de ha erfarenhet inom filmbranschen, vilket varken Annette Novak eller Anna Serner före henne hade? Sveriges Filmregissörer föreslog att ledarskapet på filminstitutet borde delas upp med en VD och en konstnärlig ledare. Det är för tidig att säga vad denna omskakning kommer ha för effekt på Svenska filminstitutets arbete och filmpolitiken framöver men det kommer vara intressant att följa.

2. Veckan innan hade Anna Croneman, chef för SVT Drama, skrivit om det viktiga uppdrag som de offentliga institutionerna har för att värna den svenska långfilmen och oroade sig över vad som skulle hända om – eller kanske snarare, när – de globala strömningstjänsterna tappar intresse för investering i lokal film.  Detta är intressant läsning speciellt i samband med att regeringen presenterade den nya kulturbudgeten som möttes med stark kritik från många håll då den endast räknas upp med 0.4% vilket i praktiken betyder en ganska stor sänkning. Simon Norrthon, förbundsordförande i Scen & Film, säger som en kommentar på deras hemsida om budgeten att

“inte heller filmen har fått den satsning som verkligen skulle behövas, både vad gäller produktion och spridning i hela landet. Det behövs en ordentlig satsning på den svenska filmkonsten för att den ska kunna verka självständigt. Den kan inte vara beroende av streamingbolagens satsningar.”

I samband med presentationen meddelande kulturministern Parisa Liljestand (M) att det kommer bli en ny filmutredning. Målet är att utreda den filmpolitik som gällt sedan 2017. Vad denna utredning kommer innefatta och hur den kommer utformas har ännu ej tillkännagivits.

3. Till sist riktar vi ögonen än en gång mot manusförfattarna. Den stora internationella nyheten är att Writers Guild of Amerika strejken är nu officiellt över efter att parterna nått ett preliminärt avtal. Detta efter 148 dagar av totalt arbetsstopp och protester mot de stora bolagen i Hollywood. John August, manusförfattare och del av WGAs förhandlingsteam, går igenom avtalet på podcasten Scriptnotes om du är nyfiken på vad WGA lyckades få igenom.  Några av de stora vinsterna är höjda grundarvoden, mer insikter i visningsstatistik från strömningstjänsterna eftersom det nu finns  garanterade bonusar om projekt är väldigt populära samt en tydlig begränsing av hur AI får lov att användas inom branschen. Blanda annat så får inte AI genererad text användas som grund till projekt och inget som manusförfattarna skriver får användas för att träna AI.

På hemmafronten har Dramatikerförbundet precis publicerat sin krediteringsmanual som ger anvisningar om hur manusförfattare ska krediteras inom film och TV. Det kanske inte låter som den mest spännande läsningen men otroligt viktigt att sätta dig in om du ska förhandla om din egen kreditering. Hela manualen finns här och jag kan speciellt rekommendera att du som manusförfattare kikar på #7 ‘riktlinjer för manusförfattare’ för lite konkreta tips om vad du ska tänka på.

Tre Snabba med BoostHBG sammanställs och skrivs av Hillevi Gustafson, Screen Industries Strategist på BoostHBG och publiceras ungefär var tredje vecka. Dessa snabbisar är tänkta som en liten teaser om ett ämne, som du sen kan grotta ner dig igenom att klicka på länkarna när du har tid och intresse för det.

Det är ett format under utveckling så vi ser framemot att utforska det med dig – hör bara av dig med tankar, feedback eller förslag till tresnabba@boosthbg.se