Gå till innehåll Gå till huvudmeny

Vad letar du efter?

Fler språk

Please bear in mind that Google Translate is an automatically generated translation. We do not take any responsibility for errors in the text.

HUR NÅR VI BIOPUBLIKEN?

Publicerad: Uppdaterad:

Biopublik i foajén på biograf i Helsingborg under 70-talet

Biopubliken minskar och konkurrensen om uppmärksamheten är större än någonsin. Publikfrågan är inte längre något som kan vänta till premiären – den måste in redan i utvecklingsfasen. I denna omvärldsspaning för BoostHBG undersöker Hillevi Gustafson hur branschen kan arbeta mer strategiskt med publikutveckling. Det är också en av nyckelfrågorna i vårens Filmlabb kring Audience Design, där den internationellt etablerade publikstrategen Síle Culley – som har hjälpt ett stort antal filmprojekt att hitta och engagera sin publik – leder en fördjupande masterclass i april att hålla utkik efter.

BoostHBG har sedan starten pratat om vikten av att engagera sin publik och att tänka på den redan i ett tidigt stadium när man utvecklar sitt projekt. Numera är detta också en återkommande och central del av den bredare diskussionen inom både den svenska och internationella filmbranschen.

Det har länge varit svårt att locka publiken till biograferna. Svenska Filminstitutets rapport Filmåret i siffror 2024 visar att biobesöken minskade med 8 procent under året. Hur det har sett ut under 2025 vet vi ännu inte, men trenden verkar fortsatt peka nedåt.

Samtidigt har Filmstaden nyligen meddelat att de förändrar sin prissättning av biljetter. De bästa platserna i salongen blir dyrare, oavsett hur många som faktiskt sitter i publiken. MovieZine genomförde en spontanundersökning där många kommentarer dock pekade på att det inte bara är biljettpriset som får folk att stanna hemma. Dyrt godis och snacks, störande beteenden i salongen samt filmutbudet lyftes återkommande som orsaker. Biljettpriserna hjälper inte heller.

Oavsett vad som håller publiken borta från biograferna är det tydligt att detta är en utmaning som branschen behöver förhålla sig till. Som en del av det arbetet är det viktigt att förstå publiken och vad som driver den.

Film i Väst publicerade i år rapporten The Audience Isn’t Waiting – Are We Ready to Change, som just undersöker publikfrågan. Rapporten inleder med att konstatera att om offentligt stödd europeisk film ska vara relevant för publiken måste den hitta bättre sätt att engagera den. Enligt rapporten går publiken i Europa 40 procent mindre på bio sedan pandemin, jämfört med för tjugo år sedan.

Detta hänger samman med att publiken i dag har betydligt fler möjligheter att se film i andra format och att ta del av andra typer av berättelser. Det innebär att både producenter och biografer behöver utveckla nya sätt att arbeta med publikutveckling.

“It’s our job to do audience development”, säger Christian Bräuer, Managing Director på Yorck Kinogruppe. “But at the end of the day, we still need an original and really good movie that works. If the film is mediocre, even the best audience design won’t save it.”

Det finns dock ljusglimtar. Yorck Kino, som driver flera arthouse-biografer i Berlin och lyfts fram som exempel i rapporten, har lyckats attrahera en publik och ser dessutom en trend där fler unga hittar till deras salonger. Ibland kan det vara enklare för mindre biografer med stark lokal förankring att nå sin publik.

Men det kräver att vi tänker annorlunda och skapar system som ger filmskapare och producenter bättre förutsättningar att arbeta strategiskt med publikutveckling.

Bild med tre cirklar i rosa, rött och lila. Framför det en bild på textens författare Hillevi Gustafson.

/ Hillevi Gustafson – frilansande branschanalytiker och filmskapare – för BoostHBG/Kulturförvaltningen i Helsingborgs stad

För mer läsning

Avbryt

Lämna en kommentar