Reseberättelse: Miranda Moeschlin på Fårö talangdagar :)

Miranda på Fårö <3<3<3

I början av sommaren fick jag genom Film i Skåne och BoostHbg åka till Talangdagrna på Fårö som arrangeras i samband med Bergveckan. Under fem dagar samlades jag och 23 andra deltagare från olika regioner i Sverige i semesterbyn Sudersand där vi till största delen av tiden hängde i en liten biograf, där vi bland annat hade flera regissörsbesök och filmvisningar.

Det blev snabbt ett intensivt virrvarr av föreläsarnas och deltagarnas filmskapande.
Från morgon till sen kväll hade vi föreläsningar, work in progress­visningar, work­shops och små uppgifter som vi gjorde innnan vi gick och la oss.

Det kändes som att springa runt på filmfestival; att snabbt slänga i sig en macka innan nästa film ska börja för att se allt som en bara hinner, att hela tiden få nya inputs och att veta att ännu fler väntar så fort den nuvarande tar slut.

Och det är just det som var det bästa med talangdagarna; även om inte varje enskild programpunkt gav mig massa nya intryck så blev den sammantagna upplevelsen av alla föreläsningar och ständiga samtal med de andra deltagarna om vad man upplever det som gav mig mest. Att vara på talangdagarna var en kreativ liten bubbla som jag trivdes mycket bra i!

En av de saker vi fick göra var att alla deltagare skulle visa upp en egen film och prata lite om den. Det var ett fint sätt att lära känna varandra lite mer och förstå vad alla brann för att jobba med. För egen del är jag väldigt glad att jag fick visa upp en trailer från min dokumentärfilm som jag jobbar med. Tidigare har jag visat upp den och pratat om filmen med min klass från Filmlinjen på Fridhems Folkhögskola som jag precis gått ut, men det gav något nytt att visa den till personer som inte visste något om mig eller mitt filmskapande. Det gav mig lust att fortsätta jobba med den och att visa den färdiga filmen till ännu fler.

Om jag skulle ge ett tips till alla andra som kommer att vara på talangdagarna så är det att vara ärlig och sann mot dig själv i vad du tycker och tänker, på en sån här plats kommer du att överösas med intryck och olika metoder som lätt kan bli overload i hjärnan, vet du vad du vill kan du lätt plocka med dig de delar du känner ger dig något!

Mötet med alla fina personer på Fårö fick mig att åka därifrån med en enorm lust att fortsätta jobba med film och en stor förhoppning att jag kommer träffa och jobba med dem alla igen!

//Miranda Moeschlin


På bilden ses: Alexandra Dahlström, Yana Martsynkevych, Ismaila Jallow och Hampus Nordenson

På bilden ses: Alexandra Dahlström, Yana Martsynkevych, Ismaila Jallow och Hampus Nordenson

Ismaila Jallow berättelse om Talangdagarna på Fårö

Det krävdes ett par dagars distans för att på riktigt smälta alla fantastiska upplevelser och möten jag var med om under Talangdagarna på Fårö. I skrivande stund har det gått drygt en vecka sedan hemfärden. Förhoppningsvis tillräckligt med tid för att kunna återge de händelserika dagarna på ett tillfredställande, övergripande sätt. Här är min reseberättelse!

På måndag eftermiddag blev jag uppmött av Henrik Harrysson och Martin Hammar på Gotlands flygplats. Vi åkte raka vägen till Systemet och började lassa in. Jag skämtade lite neurotiskt, som jag tenderar att göra i situationer då jag känner mig nervös, om att det gällde att ”plocka på sig ett brett utbud så att sortimentet räcker veckan ut”, varpå Martin slog hål i mina illussioner om att detta skulle bli en vecka där man hinner ta sig ett glas vid slutet av dagen. Tydligen hade föregående års talangdeltagare haft ett så späckat schema att konsulenterna valt att ”lufta upp” schemat inför i år. Något jag uppskattar så här i efterhand.

När alla som skulle hämtas hade hämtats åkte vi mot Fårö och Sudersands semesterby för gemensam grillning. Jag åkte med Martin, Yana, Miranda och Kiggs. Martin berättade att han varit på Gotland/Fårö en gång när han var liten. Pappan hans var präst och hade tvingat med sig familjen på kyrksafari under de nio dagar de befunnit sig på öarna. 33 kyrkor hann de med. ”Där är Bergman begravd,” sa Martin och pekade till vänster. ”Waow,” sa jag – varpå jag tänkte att det skulle vara kul om Martin filmatiserade prästpappans påtvingade kyrkresa.

Väl framme på Sudersands semesterby visade det sig att vi redan hade delats in i stugor. Jag blev inackorderad i stuga 808, tillsammans med bilfärdskamraten Yana Martsynkevych, Lodz-studenten Hampus Nordenson och barndomsförälskelsen Alexandra Dahlström. Inte för att jag på något sätt skulle tillåta mig själv att framstå som starstruck. Jag kan flyga. Är inte rädd.

Nu inser jag att detta skulle bli en väldigt detaljerad reseåtergivelse om detta fortsätter i nuvarande takt. Tänker därför vara fräck och kortsummera litegrann.

Grillningen var kul. Dafoe kändes surrealistiskt. Bergmans ande straffade mig (tog ett kort i hans hus trots förbud och telefonen brann upp utan backup. Inte brann, men smälte sönder inifrån. Allt för en jävla bild). Vargtimmen, grupparbetet: ett helvete (men också ett ypperligt tillfälle att öva sig på att försvara sig mot härskartekniker). Att se andra talangdeltagares filmer och lyssna på deras berättelser; nästan det bästa, mest uppskattade.

Det var också inspirerande att lyssna på de regissörer som gästade bion under veckan. Framför allt Amanda Kernells och Mia Hansen-Loves samtal. Kommer särskilt ta med mig Amandas förhållningssätt till manifeston. Att ta fram ett dokument som hela teamet får skriva under på. En gemensam grund att återgå till och påminna sig själv om. Kommer också förundras över Hampus masterplan att bli Mia HL’s regiass. Och att han lyckades. Hats off.

När Sandra på torsdagen kom fram och bad de närvarande deltagarna att välja mellan att stanna kvar på Malin Nevanders och Alex Haridis workshop i teveserier, eller att följa med och träffa en person (som jag dessvärre inte minns namnet på) som hade varit Tarkovskys regiassistent under 17 år, drabbades jag av beslutsångesten. Trots once-in-a-lifetime-parametern, beslutade sig magkänslan för att stanna. Och det är jag glad för.

Workshoppen mynnade nämligen ut i en uppgift, där samtliga deltagare – tillsammans med sina grupper – skulle komma på en premiss till en teveserie som skulle pitchas dagen därpå. Fick upp skräckbilderna från den föregående gruppuppgiften och blev omedelbart glad för att mina huskamrater – fina som de är i sin egen person – hade valt att åka till regiassen. Men inte är jag någon fegis inte. Senare sa jag till min grupp att jag tänkte göra uppgiften ensam oavsett om de bestämde sig för att delta i pitchen eller inte. De valde att inte delta 🙂

Ismaila tar över scenen och får publiken att ställa sig upp för "vårskriket" .

Ismaila tar över scenen och får publiken att ställa sig upp för “vårskriket”

Detta är en annan sak som varit fet med Fåröveckan. Jag lider och har lidit av scenskräck hela mitt liv. Avskyr alltså egentligen att gå upp på scen, men försöker öva på att ta kontroll över scenen när jag ställs inför situationer då jag måste. Strax innan bilden ovan togs bad jag publiken ställa sig upp och tillsammans skrika ut – i sann Rövardotter-anda – allt vi orkade. Det var ruligt. Fick i efterhand även ganska bra respons på pitchmaterialet, vilket har känts peppande. Har bestämt mig för att söka utvecklingsstöd och satsa på den med fullt krut.

Veckan avslutades vid raukarna. Efter att fåglarna gick till attack. Jag tog ett dopp och plockade på mig två raukstenar för turens skull. Tacktal hölls och stämningen var god. Testade på att dricka hembränt med chokladsås, och då kan det inte längre finnas några ansträngda samtal. Deltagare och konsulenter kunde mötas när solen gick ner.

Tack för fina dagar! Ser fram emot att träffa er igen!

/Ismaila <3


Caroline Drab på Cannes Film Festival

Caroline Drab på Cannes Film Festiva Följ med en utav våra kreatörer, Caroline Drab på hennes resa till Young Nordic Producers Club 2016 under Cannes Film Festival. Caroline fick Expressen Resestöd av oss på BoostHbg och Film i Skåne för att kunna möjliggöra denna resa.

Var ödmjuk och nyfiken. Man vet aldrig vem man stöter på, kanske är det någon som man kan samarbeta med i framtiden eller någon att rekommendera åt en kollega.

 

För ett par veckor sedan hade jag äran och nöjet att delta i Young Nordic Producers Club. YNPC är ett fyra-dagars föreläsningsprogram som pågår under Cannes Film Festival, och ordnas av den Danska Filmskolan i samarbete med Danska Filminstitutet. Jag var en av 25 Skandinaviska producenter -i början av sin karriär- som samlats för att lära sig om festivalvärlden, lyssna på föreläsare och lära av varandra.

Vi fick bland annat träffa distributörer, säljagenter, journalister, regissörer, kommissionärer och producenter från Skandinavien, övriga Europa och Nya Zeeland. Bl.a. föreläste Film i Skånes Joakim Strand tillsammans med Thomas Gammeltoft från Copenhagen Film Fund om finansiering i Öresundsregionen.

Det var fyra intensiva och lärorika dagar med seminarier och nätverksträffar, inte minst med världens största film festival som back-drop. Cannes Film Festival är ett enormt event som består av olika sektioner, dels de olika tävlingssektionerna, men även marknaden, olika länders kommissioner och film festivaler som marknadsför sig och därutöver en drös av kringarrangemang. Det är lätt att bli överväldigad av allt som pågår under festivalen. Det var viktigt för mig att ha att ha ett sammanhang inför mitt första besök på Cannes Film Festival, vilket YNPC gav.

Det mest betydelsefulla med resan till Cannes var kontakten man skapade med de andra Producenterna under kursen, personer som jag nu kan skapa samarbeten med. Det gäller att hålla kontakten och förhoppningen är att i framtiden kunna skapa nordiska samproduktioner ihop.

5  Tips för att navigera filmfestivaler:

1. Planera inför festivalen.
Bläddra igenom festivalprogrammet; ha koll på sektionerna, några av filmerna och filmmakarna samt eventen under festivalen.

2. Se till att ha ett sammanhang eller ett mål för ditt besök på festivalen.
Ett sammanhang på festivalen ger ett givet samtalsämne när du träffar nya människor; tex att du visar din film på festivalen, kanske har du en film som säljs på den anslutande marknaden, eller så deltar du på seminarier.

3. Presentera dig artigt och prata med många olika människor.
Var ödmjuk och nyfiken. Man vet aldrig vem man stöter på, kanske är det någon som man kan samarbeta med i framtiden eller någon att rekommendera åt en kollega.

4. Prata inte bara om film och lär känna personer på ett personligt plan.
Du kan säkert prata om film eller dina egna projekt i timtal, men det är mer spännande att pröva andra samtalsämnen.

5. Skriv dagbok under festivalen.
Är man på en festival i flera dagar är det lätt att glömma bort allt som man upplevt och alla man mött.

Stort tack till BoostHBG och Film i Skåne för Expressen Resestöd vilket bidrog till att göra min resa möjlig!

//Caroline Drab

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *