Medskick från SATSA! – Samtal om delaktighet och inflytande i praktiken

Den 10 november 2022 bjöd BoostHBG och Tehara Media in till ett samtal på temat delaktighet och inflytande i praktiken som en del av projektet SATSA! som finansierats med stöd av Svenska filminstitutet. I samtalet deltog Paul Dandos från Tehara Media tillsammans med Mirelle Gyllenbäck som arbetat med minoritetsfrågor från ett myndighetshåll i många år samt producent Elin Kamlert. Samtalet modererades av Hillevi Gustafson, Screen Industries Strategist på BoostHBG.

Samtalet var en avslutande punkt i projektet som bland annat tidigare bjudit in till samtal om filmskapande med barn och unga, nätverksträff, filmvisning och ungdomsworkshop. Målet med SATSA! var att arbeta för att öka tillgängligheten för barn och unga till filmer med minoritetsperspektivet i fokus på sikt genom att uppmana filmare att fundera kring dessa frågor. Därför kändes det viktigt att avrunda med ett samtal kring en av de viktigaste bakomliggande aspekterna för att mer sådana filmer görs – delaktighet och inflytande.

En återkommande punkt var vikten av kunskap. Kunskap om lagar och handlingsplaner som finns, kunskap om vad frågorna kring delaktighet och inflytande kan vara i olika delar av filmbranschen och den offentliga sektorn som verkar för och med den, kunskap om vad man som individ faktiskt kan göra för att förbättra. Därför är det viktigt att samverka och dela kunskap mellan organisationer och andra aktörer, så att man inte behöver återuppfinna hjulet varje gång.

Nedan följer några korta medskick från samtalet:

• Ett av sättet som minoritetslagen ska implementeras är genom möjliggörandet av strukturerad dialog. Sedan revidering så behöver detta inte längre endast vara med representanter av olika föreningar utan kan även ske med individer beroende på behovet. Viktigt att tänkta på när man bjuder in till strukturerad dialog är att det är att personer med minoritetsperspektivet är med från start, inte endast för att ge OK på en färdig produkt. Även viktigt att tänka på vilken kompetens som behövs i rummet och att vara tydlig med var som kan påverkas. Dialogen ska vara ömsesidig. Mirelle Gyllenbäck tryckte även på vikten med återkoppling och uppföljning. Detta är ett viktigt sätt att se till så att det faktiskt blir långsiktighet i arbetet och inte endast dialog som mynnar ut i ingenting.

• Det lyftes även vanliga fallgropar när man jobbar med dessa frågor. Elin Kamlert påpekade att den största utmaningen för henne som producent var tid. Och att göra ett bra arbete med detta tar tid och den tiden är viktig, men det blir svårt när det sällan finns resurser för det.

• Det kom fram två saker som visade på positiva trender. Först så observerade Mirelle Gyllenbäck att hon tyckte t.ex SVT har börjat få in fler och mer nyanserade berättelser från ett minoritetsperspektivet sedan minoritetslagen etablerades. Senare lade Paul Dandos till att sedan Svenska Filminstitutet lagt till en fråga om delaktighet och inflytande på sina ansöknings formulär så uppfattar han det som att fler produktionsbolag börjar fundera på dessa frågor överlag. Paul Dandos poängterade  även att Svenska Filminstitutet måste leva till sin egen strategi om man vill bli tagen på allvar – och att Filminstitutet fortfarande brister i samråd med minoriteterna enligt minoritetslagen.

• Våga! Det var en sista uppmaning från Paul Dandos var att folk skulle våga arbeta med dessa frågor på olika nivåer. Filmare ska våga göra filmer som belyser berättelser från ett minoritetsperspektiv och arbeta med frågor kring delaktighet och inflytande. Han lyfte frågan om varför inte produktionsbolag tog fram en handlingsplan för detta. Elin Kamlert jämförde det med att de flesta bolag redan har en miljöpolicy som en ordinarie del av sin verksamhet, varför inte delaktighet? Även om man inte själv tillhör en den gruppen som porträtteras kan man fortfarande arbeta med dessa berättelser på olika sätt, om man gör arbetet för att säkerställa delaktighet och inflytande. Det är bara viktigt då att vara ärlig med vad man vet och inte och att lyssna in de som kan bättre. Mirelle Gyllenbäck lyfte då även vikten av att om man tar in kunskap från personer med den bakgrunden och erfarenheten att de även för skälig ersättning för det, att det ska värderas som ett viktigt arbete.